KulturFlata

 

Jag inleder hela mitt inlägg med en av de roligaste bilderna från min helg full av teater. Teater på engelska, en maratonläsning av Moby Dick. På engelska. I förda pirat och seglarkläder så tågade vi runt på Karlskronas gator. Vi läste högt några kapitel ur Moby Dick. På engelska. På en rosa surfplatta.

Det var många som gav oss konstiga blickar när vi sprang runt på stan. Men gud vilken upplevelse det hela var. Gänget jag fick jobba med var vänner som jag tappat kontakten med lite, men nu fått upp igen. Samt alla dessa utroligt kompetenta människor som skötte allt som hade med filmning, skype (några av kapitlen i Moby Dick lästes högt vis skype), teater, manus, idéer och värme. Jag känner att jag har fått vänner för livet av att jobba inom detta projektet. Inte bara nya bekantskaper inom Sverige. Utan vänner från olika delar av världen med olika erfarenheter.

I detta projektet var jag då anställd som Skådespelare. Betalt och allt sånt där. Det var nog en av de mest påfrestande, roliga och mest fantastiska saker som jag någonsin gjort. Ungefär tre veckor innan festivalveckan började, så fick jag hem manuset och var tvungen att börja trycka in texten direkt. För när festivalveckan kom började även de korta nätterna. Vi repade ungefär 17.00-20.30 varje dag måndag till torsdag. Och sen iprincip 24 timmar om dygnet hela helgen. Men shit vad värt det var. Människorna som var där kom verkligen från hela världen. Folk var från Polen, Danmark, USA, Sverige, Norge, Ryssland osv. Regissören och dramaturgen till pjäsen jag medverkade i, de var från USA. De hade flygit hit för att närvara i en vecka och jobba med oss skådisar varje dag. Som ni förstår så skedde all kontakt på engelska. Allt var på engelska och det förvånade mig att jag faktiskt kunde hänga med i samtalen. Visst, av Moby Dick hängde jag väl med tre procent. Men det är lite det som är charmen med det hela. 

 

Kommer så lätt göra om detta om jag får chansen.