Detta med att vara så nervös att man gråter
Det hör även det till livet som kulturälskande.
Idag var det auditions på min skola inför nästa års revy/musikal/musikteateruppsättning, och jag var en av dem som skulle göra min audition. Audition innehöll både en låt och en monolog, vilket inte låter så svårt när man tänker på det. Men många sitter med en villja att synas, vara med, vara duktig och få leva ut sin dröm, och då växer det i magen när man vet att man blir bedömd.
Men det gör inget, det är okej att gråta tills man inte minns varför man gråter, det är okej att bryta samman för att man gjort en audition som man tyckte gick helt åt fanders. För de som bedömmer dig, de vill ju ha DIG.
KulturFlata Punkt.
